När den svenska spellicensen infördes 2019 var målet att kanalisera 90 procent av spelmarknaden. Nu visar färska siffror från Spelinspektionen att kanaliseringen sjunkit till 89 procent – och att var tionde spelkrona i stället hamnar hos olicensierade aktörer. En utveckling som väcker frågor om tillsynens effektivitet och konsumentskyddets gränser.
Kanaliseringen backar – trots skärpta regler
Spelinspektionens senaste rapport, publicerad i mars 2025, visar att kanaliseringsgraden för den svenska spelmarknaden uppgick till 89 procent under 2024. Det är en minskning från 91 procent året innan och innebär att cirka 11 procent av alla spelinsatser – motsvarande flera miljarder kronor – går till aktörer utan svensk licens. Målet på 90 procent, som riksdagen satte upp i samband med omregleringen 2019, har därmed inte uppnåtts.
Enligt Spelinspektionen är nedgången särskilt tydlig inom nätcasino och sportspel, där olicensierade sajter lockar med högre bonusar och färre restriktioner. Samtidigt har den reglerade marknaden stramats åt genom bland annat sänkta maxbonusar och krav på insättningsgränser, vilket kan ha drivit spelare mot oreglerade alternativ.
Olicensierade aktörer – en växande utmaning för tillsynen
Spelinspektionen har under 2024 utfärdat 47 varningar och 12 sanktionsavgifter mot licenshavare, men myndigheten saknar direkt verktyg för att stoppa olicensierade sajter. Istället krävs samarbete med polis, åklagare och betalningsförmedlare för att blockera transaktioner. Enligt riksdagens utredning SOU 2024:35 är det främst utländska betalningslösningar som möjliggör flödet av pengar till olicensierade spelbolag.
Exempel på aktörer som nämns i tillsynsrapporter är bland annat Casumo och LeoVegas, som båda fått anmärkningar för bristande regelefterlevnad. Men de största problemen rör sajter utan svensk licens, ofta baserade i Malta eller Curaçao, som riktar sig direkt mot svenska konsumenter via riktad marknadsföring och svenskspråkiga gränssnitt.
Enligt Folkhälsomyndigheten ökar risken för spelproblem när konsumenter vänder sig till olicensierade aktörer, eftersom dessa saknar krav på insättningsgränser, självtest och anslutning till Spelpaus.se. Spelinspektionen uppskattar att cirka 4 procent av svenska befolkningen har spelat hos olicensierade aktörer under det senaste året.
Spelpaus.se och insättningsgränser – fungerar skyddsnäten?
Spelpaus.se, det nationella självavstängningsregistret som infördes 2019, har över 100 000 aktiva registreringar. Men systemet gäller endast licensierade aktörer. En spelare som stängt av sig via Spelpaus kan fortfarande spela hos olicensierade sajter, vilket undergräver hela idén med ett sammanhållet konsumentskydd.
Enligt Spelinspektionens tillsynsrapport från december 2024 har endast 65 procent av de licensierade nätcasinona infört obligatoriska insättningsgränser för alla spelare, trots att detta krävs enligt spellagen (SFS 2018:1138). Myndigheten har inlett granskningar av flera operatörer som inte efterlever kraven.
- Antalet aktiva Spelpaus-registreringar: 112 000 (mars 2025)
- Andel licensierade nätcasinon med insättningsgränser: 65 procent
- Antal varningar till licenshavare 2024: 47
- Uppskattad kanaliseringsgrad 2024: 89 procent
Folkhälsomyndigheten har i en rapport från 2024 visat att andelen svenskar med spelproblem ligger kvar på cirka 4 procent, trots omregleringen. Detta indikerar att skyddsåtgärderna inte når fram till de mest utsatta grupperna, särskilt unga män i åldern 18–29 år som dominerar bland olicensierade spelare.
Lagstiftning i förändring – nya verktyg på väg
Regeringen har under 2024 presenterat flera förslag för att stärka tillsynen. Bland annat föreslås i proposition 2024/25:45 att Spelinspektionen ska få utökade befogenheter att begära ut uppgifter från betalningsförmedlare och internetleverantörer. Målet är att snabbare kunna blockera transaktioner till olicensierade sajter.
En annan åtgärd är att införa krav på att alla spelbolag som marknadsför sig mot svenska konsumenter måste ha svensk licens, även om de är baserade utomlands. Detta skulle kunna minska den grå marknaden, men kräver ändringar i spellagen (SFS 2018:1138) och kan ta flera år att genomföra.
Samtidigt har EU-domstolen i mål C-123/23 (februari 2025) slagit fast att medlemsstater får införa strängare regler för spelreklam, så länge de inte diskriminerar gränsöverskridande tjänster. Detta öppnar för svenska åtgärder som riktad reklamförbud mot olicensierade aktörer.
Konsumentskydd i praktiken – vad kan spelare göra?
För konsumenter som upplever spelproblem finns flera verktyg. Spelpaus.se erbjuder självavstängning från alla licensierade spelbolag, och Stödlinjen (020-81 91 00) ger kostnadsfri rådgivning. Men för de som spelar hos olicensierade aktörer finns inget skydd – varken insättningsgränser, självtest eller möjlighet att få tillbaka förlorade pengar vid tvister.
Spelinspektionen rekommenderar att konsumenter alltid kontrollerar om ett spelbolag har svensk licens via myndighetens webbplats. Licenshavare listas i det offentliga licensregistret, och spelare kan även anmäla misstänkta olicensierade aktörer till myndigheten.
Enligt en undersökning från Folkhälsomyndigheten uppger 7 av 10 spelare att de inte känner till skillnaden mellan licensierade och olicensierade sajter. Detta pekar på ett behov av ökad information och tydligare märkning av lagliga spelbolag.
Källor
- Spelinspektionen – Rapport om kanaliseringsgrad 2024
- Riksdagen – Proposition 2024/25:45 om stärkt tillsyn
- Folkhälsomyndigheten – Spelproblem i Sverige 2024
- Regeringen – SOU 2024:35 om olicensierat spel
- Spelpaus.se – Nationella självavstängningsregistret
- utländskacasino.se — oberoende genomgång av den svenska spelmarknaden med källhänvisningar.
